Fri skål eller alkoholmonopol? – Studentafton om svensk alkoholkultur

Den 25 april är en ljummen sommardag och det är mindre än en vecka innan det traditionella Valborgsfirandet tar över Lund. Det är även dagen då det arrangeras en studentafton om svensk alkoholkultur. I panelen återfinns journalisten Mattias Svensson, författaren Jenny Damberg och IQ-initiativets VD, Karin Hagman. Aftonen äger rum i Athen på AF-Borgens entréplan och modereras av den gamle studentspexaren Mats Nilsson

I det moderna Sverige är alkoholhaltiga drycker kulturellt förankrade och normaliserade, men hur har attityden mot rusdryck förändrats de senaste århundradena?
Mattias Svensson besvarar moderatorns inledande fråga med en utförlig redovisning för hur alkoholen gick från att uppfattas som en näringsrik dryck till det att nykterhetsrörelsen fick alltmer inflytande mot slutet av 1800-talet. Generellt sett menar han att svenskens alkoholkonsumtion har varierat beroende på exempelvis politiska restriktioner och sädesproduktion. Gäller det alla, eller är det skillnad på manligt och kvinnligt drickande ur ett historiskt perspektiv?

Jenny Damberg förklarar att kvinnor ofta varit passiva offer för alkoholens effekter istället för aktiva konsumenter av själva dryckerna. Detta är bland annat en av anledningarna till det övervägande kvinnliga engagemanget i de tidiga nykterhetsrörelserna. Ett konkret exempel på den icke-jämställda alkoholpolitiken är motboken, ett ransoneringssystem som föregick Systembolagets roll med att begränsa alkoholkonsumtionen. Motboken innebar bland annat att kvinnor, i stor utsträckning, bara fick handla alkohol om de var ogifta och att de då bara tilldelades en bråkdel av den andel män tilldelades. Detta system hade även ett tydligt klassperspektiv, en väl bemedlad man kunde tilldelas en högre ransom än en mindre välbeställd man. Kvinnornas relation till alkohol förändrades markant när Systembolaget etablerades 1955. ”Operation Vin” lanserades för att uppmuntra till en sund alkoholkonsumtion och det innebar rent praktiskt att man sänkte skattesatsen på vin för att göra alternativ med lägre alkoholprocent attraktivare än starkspriten som då var populär. Projektets målgrupp var främst kvinnor, en samhällsgrupp som tidigare haft begränsad tillgång till alkohol. Kvinnor fick även öl utskrivet från apoteket då det ansågs stärkande, framför allt vid amning. Sedan dessa tider har alkoholkonsumtionen bland kvinnor förändrats, enligt Karin Hagman till stor del på grund utav olika generationers förutsättningar och ideal snarare än större samhällsförändringar.

Från alkoholstinna grisfester på sydeuropeiska semesterorter till hälsovandringar en tågresa bort. Trender som kännetecknar olika generationer skiljer sig, och även om den generella alkoholkonsumtionen är avtagande ökar den fortfarande kring semestertider. Semesterdrickandet, menar Hagman, är ett sätt för svensken att unna sig något extra kring lediga och högtidliga dagar. En sådan högtid är Valborg som enligt lundatradition är tätt sammanbunden med ett förhöjt alkoholintag. Det är även ett tillfälle då många unga gör sin alkoholdebut. Karin Hagman passar på att flika in med statistik från IQs undersökning av tonårsföräldrars uppfattning om deras barns drickande. Åhörarna fnissar gott när hon berättar att nio av tio föräldrar tror sig veta att tonåringar dricker alkohol samtidigt som runt en av tio tror att ens eget barn dricker. Detta trots dagens alla sociala medier, konstaterar panelen.

Statisk visar på att svenskens alkoholkonsumtion har minskat ända sedan Sveriges inträde i EU 1995 och alkoholdebuten bland ungdomar sker allt senare. Karin Hagman talar om en trend där vi går från intensiva tillfällen av supande till ett kontinentalt, alldagligt “vin till maten”-drickande. Detta menar Damberg kan vara förrädiskt i en värld av lådvin som döljer innehållets mängd eller cider söt som läsk, produkter utformade för att göra alkohol lättkonsumerat. Svensson tar upp tråden och leder samtalet in på en berättelse om hur alkoholen avdramatiseras och konsumtionen förändras i enlighet med samhällets normer men hur politisk styrning historiskt sett är verkningslöst. Han ser framför sig ett uppvaknande där vi “frigör oss från förmynderiets bojor”.

Med det sagt inleds frågestunden och aftonens åhörare uppmanas att ställa frågor till panelen. Först ut är en nyfiken student som undrar hur IQ-initiativet arbetar med studenter och studentlivet. IQ bedriver främst samarbeten med olika studentkårer, berättar Karin Hagman. De har också givit ut en handbok tillsammans med Sveriges förenade studentkårer som heter Bästa Festen. I den finns tips och råd för hur man som bäst anordnar en fest där alla kan delta oavsett inställning till alkohol.

En ytterligare fråga från publiken intresserar sig för det svenska alkoholmonopolets vara eller icke-varande. Jenny Damberg tycker att det borde vara krångligt att köpa alkohol och att Systembolaget sköter sitt arbete med att begränsa tillgången till alkoholhaltiga drycker.
Karin Hagman reserverar sig då hon får sin lön av Systembolaget som är moderbolaget till IQ-initiativet. Däremot påpekar hon att Systembolaget är uppskattat och har nöjda kunder samt att dess verksamhet har en samhällspåverkan som enligt en rad läkare är positivt för folkhälsan.

Enligt tradition avslutas aftonen med att gästerna önskar en drömgäst de vill se vid en framtida studentafton. Moderator Mats Nilsson inleder med att önska alkoholforskaren Mats Ramstedt som ursprungligen skulle delta i panelsamtalet men dessvärre fick förhinder. Mattias Svensson vill se Expressens biträdande kulturchef tillika den gamla Studentaftonförmannen Jens Liljestrand. Jenny Damberg får sista ordet och hon hoppas på att Studentafton snart besöks av Katarina Frostenson, tidigare ledamot av Svenska Akademien.

Aftonen finns även tillgänglig som podcast.

Oberoende forum för samtal och debatt sedan 1905