Genom att bryta mönster och ifrågasätta vedertagna strukturer kan Hannes Sjöblad numera titulera sig Chief Disruptive Officer vid Epicenter i Stockholm. Aftonen med Sjöblad gavs namnet Människa & Maskin, och fokuserade på människans biotekniska utveckling samt varför vi bör omfamna teknik istället för att avsäga oss dess möjligheter på grund av en rädsla för det okända. Aftonen modererades av Torill Kornfeldt, biolog och vetenskapsjournalist.

Chipping, ett flaggskepp inom transhumanismen, är ett ingrepp där man sätter in ett mikrochip i handen. Detta chip är tänkt att fungera som en teknisk förlängning av människokroppen och kan ersätta både bankkort och nycklar. I nuläget utvecklas liknande chip som även kan läsa av kroppens tillstånd i realtid. Innan aftonens föredrag startar så infinner sig ett par besökare i Lilla Salen för att genomgå en chippning, något som observeras noga av nyfikna besökare. Ett mikrochip är bara en av många omtalade kroppsmodifikationer som är centrala inom transhumanismen, en kulturell rörelse som grundar sig i teknikoptimism.

Hannes Sjöblad inleder sitt anförande med att tala om Antropocen, den moderna tidsåldern som är starkt kopplad till vår förmåga att utnyttja teknologi. Vissa menar att det kraftiga teknikfokuset leder till en dystopisk framtid kantad av ökade ojämlikheter och kriser. Ser man däremot till globalt förbättrad folkhälsa och minskad fattigdom torde detta vara en utveckling för det bättre. Självfallet finns det baksidor av utvecklingen, exempelvis ökad stress och utdaterade yrkesegenskaper, men hur utvecklingen påverkar oss bortom dessa är sällan något som diskuteras fortsätter Sjöblad.

Biologin är på väg att bli den nya IT-sektorn påstår han. Precis som vi kodar i CSS eller Java kan vi nu läsa och modifiera biologiska system, en verksamhet som blivit  allt billigare. Priset för att läsa av en människas arvsmassa har mellan 2001 och 2016 sjunkit från kostnaden av två jaktplan till priset av en begagnad bil. Enligt Sjöblad kommer vi inom 10 år ha möjligheten att göra sådana avläsningar med våra mobiltelefoner. Prisfallet och den ökade tillgängligheten är en kärnfunktion inom biohacking och transhumanism. Open source-lösningar och DIY-kulturen bidrar till en demokratiseringen av teknik och ökar möjligheterna för en kollektiv och inkluderande utveckling.

Människokroppen är långt från perfekt. Vi åldras och glömmer saker, tragglar med gamla språkkunskaper och vårt humör är tätt förbundet med eftermiddagens fikarutiner. Biotekniken kan vara lösningen på dessa defekter konstaterar Sjöblad. Redan idag använder människan olika tekniker för att förbättra både kropp och själ. Bland våra alldagliga morgonrutiner hittar vi redan hjälpmedel i form av linsvätska och kaffe. Hannes menar att DNA-teknik är nästa steg i vår biologiska utveckling och han ställer sig själv frågan; Vad kommer efter homo sapiens?

Under aftonen beskrivs biohacking som en tvärvetenskaplig samhällsrörelse, en bred kyrka där alla är välkomna. Sjöblad understryker vikten av mångfald för rörelsen och att ribban inte alls behöver vara så hög som vissa påstår. Vidare talar han om en rad ämnesområden där ett biotekniskt perspektiv kan tillföra ytterligare dimensioner och vara en injektion i utvecklingen. Demokratiseringen av teknik gör att alltfler individer med olika bakgrund kan delta och upptäcka outforskade möjligheter utan att ha tillgång till superdatorer eller forskningsstöd.

När moderator Torill Kornfeldt belyser riskerna av oreglerad bioteknikforskning svarar Hannes med ett överblickande resonemang. Visserligen finns risker med icke- auktoriserad forskning men han anser att lösningen inte ligger i att begränsa den. Lösningen ligger snarare i en allmän förståelse för och tillgänglighet av teknik som kan möjliggöra en utbredd och decentraliserad motkraft till ett potentiellt missbruk. Han liknar biohackingrörelsen vid föreningslivet, full av goda förebilder och erfarenhetsutbyte.

Genom normalisering har bioteknik och biohacking potential att i framtiden leda stora samhällsförändringar fortsätter Sjöblad. Han menar att människan har stagnerat och att det motiverar honom till att hitta områden där förenandet av människa och maskin kan föda nya förutsättningar. Detta ser han som nödvändigt då han i nästa andetag beskriver det politiska systemet som klumpigt och ineffektivt. För att möta de utmaningar vi ställs inför måste vi våga satsa på teknisk innovation som genom nya infallsvinklar kan bidra med lösningar på våra problem.

När frågestunden inleds får Hannes Sjöblad en fråga om biohacking som en självständig lösning på samhällets problem. Istället för att motverka klimatförändringen, kan vi istället anpassa oss själva så att vi kan uthärda dess biverkningar?

Att modifiera kroppen efter förutsättningar är för Sjöblad en naturlig utveckling, och i sitt svar höjer han blicken bortom modifikationer som tar itu med nya klimatzoner och höjda vattennivåer. Han talar om hur människokroppen kan anpassas för de mest extrema miljöerna, exempelvis för ett liv i rymden eller på Mars. Nyckeln anser han är att inte invänta den strikt biologiska utvecklingen utan genom den biotekniska utvecklingen ta eget initiativ till mänsklig förbättring.

Den tekniska framtiden som under aftonen målas upp är starkt kopplad till ett ökat flöde av data och information. En fråga berör just detta och hur det påverkar oss människor.

Överflödet av data ökar och människans kognitiva förmågor hinner inte med, medger Sjöblad. Varför då inte förstärka dessa egenskaper och utöka vår kapacitet att ta in och bearbeta informationen vi exponeras för?

Sjöblad målar upp ett framtidsscenario där varje människa har ett dussintal AI-assistenter som bistår oss i de mer monotona uppgifterna i vårt liv. Dessa kan underlätta beslutsfattande genom att analysera data från våra liv vilket enligt Sjöblad är att föredra före beslut som baseras på magkänsla och intuition.

Enligt tradition avslutas aftonen med att både gäst och moderator får berätta vem de önskar att Studentafton bjuder in. Först ut är Torill Kornfeldt som önskar journalisten Annalee Newitz vars böcker handlar om mötet mellan fiktion och verklighet. Hannes Sjöblad önskar i sin tur att Studentafton bjuder in Eliot Higgins, grundaren av den undersökande open source-plattformen Bellingcat.

Aftonen finns även tillgänglig som podcast.